Idag va ja i skolan. Det va väll najs när man väl kom dit. Men nu borde jag gå o lägga mej. Men jag vill inte. Ja kan inte sova med sån oro i kroppen. Ja vet inte varför, men jag är rädd för att somna. Men jag måste, för ja måste till skolan. Jag har ingen lust, känner ingen mening i skiten. Och jag saknar Eric. Ja vill va hos han just nu. Han får mej glad. Men jag hatar att åka ifrån honom. Ja hatar att lämna han. Ja får sån jävla separationsångest varje gång. Varje gång ja träffat han och sen åkt därifrån känns det som att det är sista gången jag kommer träffa honom. Hur skulle det va utan han? Det skulle inte gå, han har hjälpt mej så mycket. Funnits som ett stöd när ingen annan lyssnar. Ja tycker om honom så jävla mycket! Utan honom känner jag mej värdelös. När han är vid min sida känner jag mej som världens lyckligaste. Jag älskar att va med han, om han o ja bara ligger och kramas, det gör ingenting, huvudsaken är att vi är tillsammans och det är det som gör mig glad.